Fortsätt till huvudinnehåll

Romantik what ever.

Idag är det Alla hjärtans dag.
Och?
Jag känner inte riktigt för att fira.
När ens största önskemål ligger i kategorin: gå på toaletten själv, kunna göra något överhuvudtaget utan att få ont någonstans, äta utan att må illa, sova längre än en timme i taget, inte behöva sova mitt på dagen, kunna tänka obehindrat och ha sällskap av vuxna människor så känns romantiken rätt död.
Och överskattad.
Gulligull och pluttinutt har liksom ingen plats i den rena överlevnads fasen jag genomgår så här i vecka 34.

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.
Skicka en kommentar
Läs mer