Lagom tills att polarn ska komma så ska ju maken fylla år.
Exakt samma dag som polarn ska komma så ska vi fira 15 årig bröllopsdag.
Därför tänkte jag att det är lika bra att vara ute i god tid och ordna presenter å sånt.
Maken fick så idag en Moccamaster.
Dels för att han har tjatat sig blå om vilken överlägset förträfflig kaffebryggare det är, sen de fick en på jobbet.
Dels för att han snart ska vara hemma från det jobbet samtidigt som han ska kliva in i tvåbarns-chocken.
Kaffe kommer nog behövas. Kaffe som han tycker är mycket godare i nämnda apparat.
Jag tycker att jag samlade god-hustru-poäng med det.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer