Eftersom jag var totalt däckad av feber, hosta, snorig snok, sömnbrist och den där preggo-biten och maken behövde jobba, så fick vi låta pyret härja loss hos sin farmor i några dagar.
Som en smygstart med dagis.
Det lilla livet har dessutom blivit ompysslad av sin far i flera dagar innan dess och under kvällar och nätter de här dagarna och jag börjar bli sådär härligt slutet-på-graviditeten-disträ-och-innesluten.
Slutresultat?
Hon har blivit pappig.
Jag går omkring här hemma som en osalig ande och saknar livet ur mig efter mitt monster bara för att bli bemött med ett mäh och ständigt papap när hon väl kommer hem.
Alltså jag duger väl, för lite lek, lite sitta i knät, någon kram här och där men det är papap som är The man, The idol, The king.
Med vad som väntar så är det ju toppen att hon vänder sig mer till sin far, de kommer ju få bli ett sammansvetsat team när jag ska ta hand om polarn. Men polarn är inte här än. Och jag vill ha mina pussar och kramar.
Ett helt år med världens kläng-fia drev mig till vansinne, du kan väl för guds skull klänga lite på din pappa istället och nu saknar jag det lite grann, klängandet, när jag inte får det längre, fast jag orkar med det ännu mindre.
Aldrig får man vara riktigt nöjd.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer