Ibland kan jag ligga vaken på natten och oroa mig för pyrets framtid. Inget konstigt med det, det verkar drabba alla föräldrar.
Det som trycker ner mig mest är dock det rådande politiska klimatet.
Rasister är inget nytt fenomen men med Sverigedemokraternas frammarsch verkar rasismen ha klivit ut ur garderoben och blivit rumsren. Självklart utan att någon för den del kallar sig rasist.
På det härliga Facebook "gillar" folk antirasiatiska inlägg ena sekunden, för att själva dela ett tydlig rasistiskt eller fördomsfullt inlägg nästa stund. De berömmer hur underbar och vacker pyret är ena sekunden, för att dela rasistiska kommentarer nästa dag.
Det är som om människor tycker att det är legitimt att dra vissa grupper över en kant men ändå kalla sig empatiska.
Självklart är det framförallt de antimuslimska kommentarerna som flödar fritt, men få rerflekterar över att inläggen går att tillämpa på de flesta religioner och folkslag. Eller att de för den delen osar överdrivenhet eller skröna.
För att det finns fanatiska muslimer så tror man att alla muslimer är fanatiska, som om alla kristna skulle förneka sina barn om de blev homosexuella eller valde en annan tro, eller springa runt och spränga abortkliniker med läkare och patienter innanför dörrarna.
Invandrare anklagas för att inte anpassa sig, de behåller sin kultur och vill bara prata sitt eget språk, precis som svenskarna i svenskbyar i Spanien och Thailand med andra ord.
Man gör så tydligt skillnad på folk och folk utan att ägna ett ögonblick åt att se likheter.
Det får mig att bäva inför pyrets framtid.
På något sätt var det lättare "förr", alltså för några år sedan, när rasisterna bara vågade viska sina åsikter innanför hemmets fyra väggar och bara nynazisterna vågade yttra sina åsikter öppet. När jag blev kallad för blattehora av nynassarna som hängde i vår park så var det väntat, när människor man känner visar sympatier i samma anda på nätet blir det mer otäckt.
Pyret kommer inte ses som utländsk av de i hennes närhet, men främlingar kommer se någon som inte ser svensk ut, nynazister kommer se en invandrare. Precis så som vardagsrasism fungerar. "Jag är inte rasist, jag har arbetskamrater, grannar, han i kiosken som är jättetrevliga och skötsamma. De är dom andra va..."
Så jag oroar mig. Kommer pyret råka illa ut, kommer hon bli nekad arbete, kommer hennes pojk-eller flickvän bli kallad blattehora?
Vart är vi på väg?
Det som trycker ner mig mest är dock det rådande politiska klimatet.
Rasister är inget nytt fenomen men med Sverigedemokraternas frammarsch verkar rasismen ha klivit ut ur garderoben och blivit rumsren. Självklart utan att någon för den del kallar sig rasist.
På det härliga Facebook "gillar" folk antirasiatiska inlägg ena sekunden, för att själva dela ett tydlig rasistiskt eller fördomsfullt inlägg nästa stund. De berömmer hur underbar och vacker pyret är ena sekunden, för att dela rasistiska kommentarer nästa dag.
Det är som om människor tycker att det är legitimt att dra vissa grupper över en kant men ändå kalla sig empatiska.
Självklart är det framförallt de antimuslimska kommentarerna som flödar fritt, men få rerflekterar över att inläggen går att tillämpa på de flesta religioner och folkslag. Eller att de för den delen osar överdrivenhet eller skröna.
För att det finns fanatiska muslimer så tror man att alla muslimer är fanatiska, som om alla kristna skulle förneka sina barn om de blev homosexuella eller valde en annan tro, eller springa runt och spränga abortkliniker med läkare och patienter innanför dörrarna.
Invandrare anklagas för att inte anpassa sig, de behåller sin kultur och vill bara prata sitt eget språk, precis som svenskarna i svenskbyar i Spanien och Thailand med andra ord.
Man gör så tydligt skillnad på folk och folk utan att ägna ett ögonblick åt att se likheter.
Det får mig att bäva inför pyrets framtid.
På något sätt var det lättare "förr", alltså för några år sedan, när rasisterna bara vågade viska sina åsikter innanför hemmets fyra väggar och bara nynazisterna vågade yttra sina åsikter öppet. När jag blev kallad för blattehora av nynassarna som hängde i vår park så var det väntat, när människor man känner visar sympatier i samma anda på nätet blir det mer otäckt.
Pyret kommer inte ses som utländsk av de i hennes närhet, men främlingar kommer se någon som inte ser svensk ut, nynazister kommer se en invandrare. Precis så som vardagsrasism fungerar. "Jag är inte rasist, jag har arbetskamrater, grannar, han i kiosken som är jättetrevliga och skötsamma. De är dom andra va..."
Så jag oroar mig. Kommer pyret råka illa ut, kommer hon bli nekad arbete, kommer hennes pojk-eller flickvän bli kallad blattehora?
Vart är vi på väg?
Kommentarer