De två senaste morgnarna har pyret fått magknip efter sitt klockan 4-5 mål. Hon har stönat, vridit och vänt så att hon inte kunnat sova, så hon har fått ligga hos mig i sängen.
Små fötter har sparkat sig trötta mot min mage, små fingrar har vridit och vänt på mina fingrar och till slut har en liten näsa snusat mot min armhåla.
Efter ett par timmar har hon väckt mig, inte med gnäll och gråt utan med bubbel, babbel och fniss. När jag har vänt mig och tittat på henne har hon skinit upp som en liten sol och fyrat av det största av leenden.
Jag har aldrig känt mig så mycket som en mamma som under de timmarna.
Känslan gör att jag tappar andan en liten stund.
Små fötter har sparkat sig trötta mot min mage, små fingrar har vridit och vänt på mina fingrar och till slut har en liten näsa snusat mot min armhåla.
Efter ett par timmar har hon väckt mig, inte med gnäll och gråt utan med bubbel, babbel och fniss. När jag har vänt mig och tittat på henne har hon skinit upp som en liten sol och fyrat av det största av leenden.
Jag har aldrig känt mig så mycket som en mamma som under de timmarna.
Känslan gör att jag tappar andan en liten stund.
Kommentarer