Nattsuddare och fotomodeller.

De ringde från förskolan och det är ju aldrig bra.
Den här gången ringde de för att Polarn såg plötsligt ut så här

På båda ögonen.

Hon var pigg och glad som en lärka men de hade aldrig sett något liknande så de tänkte att det behövde observeras lite.

Jag tog hem arvsmassorna och tänkte att någon annan behövde observera det där, så jag ringde närakuten. Telefontid fick jag två timmar senare och efter ett samtal med en högst oengagerad person fick vi tid hos doktorn klockan 20.30.

Eftersom både hon och hennes genetiska lookalike utan problem höll sig vakna och på strålande humör drog jag snart slutsatsen att det nog inte var något allvarligt i alla fall.

Det tyckte heller inte doktorn.

Gissningsvis rörde det sig om antingen

1. Petekier; små brustna blodkärl till följd av hostan.

Eller

2. Dermatit; Att hon, med sin känsliga hy, fått något på fingrarna och gnuggat sig i ögat vilket gett någon slags reaktion. Hon är ju inne i en sådan där torr och kliande period just nu.

Sen kan ju möjligen den reaktionen ha satt sig på ögonen eftersom hon såg reklam för Smarteyes och utbrast:

"Titta mamma! Den flickan ser ut som dig!!"

Inte ens på en riktigt bra dag.

Eller så håller hon redan på att samla poäng för att få schysta julklappar, hon är ju rätt smart den där ungen.

I alla fall så fick arvsmassorna en sen läggning, det kommer ju straffa sig imorgon bitti. Det gör att jag också får en sen läggning, så jag kommer vara ännu längre från att likna Izabella, jag kommer bara ha glasögonen gemensamt. Fast mina är ett annat märke och en annan modell, så egentligen inte ens det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat. Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.

Läs mer

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde

Läs mer

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls. Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal. När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså. Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter. Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen