En överraskningarnas dag.

Vi började dagen med att åka och möta upp maken, pyret och jag, för att bli mörbultad av naprapaten.
Jag kommer nog ha svårt att vänja mig vid den uppmärksamhet som pyret för med sig. På tåget blev hon ivrigt uppvaktad av åtta tonårs tjejer som lekte tittut, vinkade och pratade med henne och en kvinna som försökte läsa sin bok.

Naprapaten kom med dagens första överraskning: jag var ganska mjuk! Hon fick upp en låsning som hon försökt få bort varje gång utan att lyckas (min förra naprapat lyckades aldrig). Så nu blir det nog bara en behandling till.

Till lunchen kom maken med nästa överraskning: ett presentkort från Upp & Ner Upplevelser på en 3 timmar och 20 minuters spabehandling. Han tyckte jag behövde det. Jag visste inte att jag såg så sliten ut. Men det ska bli trevligt.
Dagens sista överraskning stod O'Learys för. Jag ville ha deras Bobby Orr-burgare till middag, men med skrikbebis så valde vi take away. Fast när jag väl börjat äta så var hamburgaren utan hamburgare.
Bröd, grönsaker, bacon, dressing: Ja. Kött: Nej.
Vi har tur och bor nära, så en komplett ny måltid skramlades fram med blixtens hastighet och vi kompenserades för besväret.

En dag av överraskningar är över.
Nu väntar en kväll i vånda.
Livets ytterligheter.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen