Fortsätt till huvudinnehåll

Svurne fiende.

Ni vet när man bara älskar att hata något. Så där när man blir skitirriterad, frustrerad och arg bara vid tanken på det, men man kan ändå inte låta bli det.
Pyret har en sån.
Med största iver, flit och envishet ska hon prompt ha den, hon sliter som ett djur för att få den. När hon har den bankar hon livet ur den och kastar den hit och dit med växande irritation tills hon får ett mindre utbrott.
Som domare känns det som att matchen är slut då, de tävlande kan återgå till respektive ringhörna. Men nej, tar jag bort den blir det vilda protester och en imponerande kamp för att få tillbaka den.
Sen upprepas proceduren med allt kortare intervall tills jag dömer ut matchen och gömmer motståndaren.
Allt för en jäkla glassbytta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.