Det är himla konstigt att livet liksom går vidare som om ingenting har hänt fast en del av familjen är borta, för gott. Det är också lite otäckt och orättvist.
Det är väldigt klantigt att glömma att stänga av ljudet på mobilen när en trilskande bebis inte vill sova, och väldigt orutinerat.
Det är en himla tur att jag lyckades vara ute på barnvagnspromenad och ute-i-det-fria-fika med en mammakompis i tre timmar utan att det föll en endaste droppe regn en sådan här dag.
Det var premiär för barnmaten med smaken torsk med potatis och morötter, den gillade inte pyret. Hon gillade inte den till den höga grad att hon började gråta efter tre skedar. Kanske nästa gång.
Det är påfrestande att ta hand om en överaktiv liten dam ensam från morgon till sovdags. Varför fick man inte en sover-för-det-mesta/protesterar-inte-så-mycket bebis? Istället för en jag-tänker-inte-sova-och-du-kan-inte-tvinga-mig-fast-jag-inte-sovit-sen-klockan-ett-och-ögonen-faller-ihop-och-jag-faller-i-gråt-hela-tiden-för-att-jag-är-så-trött-DET-har-inget-med-det-här-att-göra bebis.
Det är jobbigt att maken är borta under kvällen eftersom vi håller på att titta igenom Brottet 3 på dvd-box och jag ser verkligen fram emot nästa avsnitt.
Det är någonting ledsamt över att läsa hur Charlotte Perelli räknar med att vara tillbaka på scenen dagen efter att hon har fött barn. Med ett av de andra barnen hade hon uppträtt tre dagar efter förlossningen. Kan man inte ens ta lite ledigt när man får barn? Till och med partnern får ju 10 lediga dagar, då har vederbörande inte ens gjort det fysiskt ansträngande. Båda kan väl andas ut ett par veckor efter något så stort?
Det är smått irriterande att naprapaten fixade min rygg i förrgår och pyret pajade den idag. Säg den lycka som varar.
Det är smått ironiskt hur en övertrött liten dam innebär extra mycket skrik och protest vid nattning. Efter två timmar av var tionde minut skrik undrar jag hur någon som knappt har sovit orkar hålla på så. Jag undrar också hur jag ska orka.
Det är spännande hur vitt och brett tankarna far under några timmar.
Det är väldigt klantigt att glömma att stänga av ljudet på mobilen när en trilskande bebis inte vill sova, och väldigt orutinerat.
Det är en himla tur att jag lyckades vara ute på barnvagnspromenad och ute-i-det-fria-fika med en mammakompis i tre timmar utan att det föll en endaste droppe regn en sådan här dag.
Det var premiär för barnmaten med smaken torsk med potatis och morötter, den gillade inte pyret. Hon gillade inte den till den höga grad att hon började gråta efter tre skedar. Kanske nästa gång.
Det är påfrestande att ta hand om en överaktiv liten dam ensam från morgon till sovdags. Varför fick man inte en sover-för-det-mesta/protesterar-inte-så-mycket bebis? Istället för en jag-tänker-inte-sova-och-du-kan-inte-tvinga-mig-fast-jag-inte-sovit-sen-klockan-ett-och-ögonen-faller-ihop-och-jag-faller-i-gråt-hela-tiden-för-att-jag-är-så-trött-DET-har-inget-med-det-här-att-göra bebis.
Det är jobbigt att maken är borta under kvällen eftersom vi håller på att titta igenom Brottet 3 på dvd-box och jag ser verkligen fram emot nästa avsnitt.
Det är någonting ledsamt över att läsa hur Charlotte Perelli räknar med att vara tillbaka på scenen dagen efter att hon har fött barn. Med ett av de andra barnen hade hon uppträtt tre dagar efter förlossningen. Kan man inte ens ta lite ledigt när man får barn? Till och med partnern får ju 10 lediga dagar, då har vederbörande inte ens gjort det fysiskt ansträngande. Båda kan väl andas ut ett par veckor efter något så stort?
Det är smått irriterande att naprapaten fixade min rygg i förrgår och pyret pajade den idag. Säg den lycka som varar.
Det är smått ironiskt hur en övertrött liten dam innebär extra mycket skrik och protest vid nattning. Efter två timmar av var tionde minut skrik undrar jag hur någon som knappt har sovit orkar hålla på så. Jag undrar också hur jag ska orka.
Det är spännande hur vitt och brett tankarna far under några timmar.
Kommentarer