Fortsätt till huvudinnehåll

Lilla viljan vill inte.

Plötsligt är det dags för lilla damen att börja kinka med maten. Igen. I alla fall mat i flask-form och gröt.
Kanske är det dags att byta nappstorlek.
Kanske är det värmen.
Kanske är det för att hon har fått smak för puréer.
Kanske har hon fått en av sina idéer.
Vem vet.
Även om hon har strulat med maten förr och efter någon/några dagar börjat äta bra igen, så är det något extra frustrerande över en unge som inte äter. Det är i stort sett omöjligt att bara låta henne hållas och vänta ut vaddernuärhonharfåttförsig. Fast jag vet att det ger sig. Fast hon bubblar, babblar, fnissar, skrattar, skuttar, vrider, vänder, pussar och visar på alla sätt att hon inte mår dåligt på minsta sätt.
Men med hennes starka vilja så gissar jag att det inte är sista gången hon kommer protestera vid måltiderna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.