Fortsätt till huvudinnehåll

Spännande

Det är aldrig för tidigt för en fredag! 
Tänk på den tiden jag jobbade i affär och inte alls förstod storheten i Fredag - utropstecken. Det gör jag nu när dagarna från måndag till fredag innebär en allt brantare uppförsbacke. Som sedan avslutas med regelbunden ledighet, vilket de inte gör när man emellanåt jobbar på helgen. Svårt att förstå varför människor är så glada över fredag när man själv ska jobba nästa dag, lätt att förstå när man vet att ledigheten kommer regelbundet.

Kan väl gissa att denna veckas uppförsbacke var lite brantare eftersom jag hade pms-grande. Jag och kollegan kom överens om att det värsta symtomet på pms under den här härliga förstadie-till-klimakteriet-fasen är hjärndimman. Allt jag gör tar dubbelt så lång tid eftersom det krävs enorm koncentration att göra precis vad som helst, och jag totalt saknar simultankapacitet dessa dagar. Svår omställning när jag van vid att jobba fort, hålla många bollar i luften samtidigt och ha koll. Kollegor har som skämt att de ska starta en App som heter "Fråga B.o.B." för de tycker att de kan fråga mig om allt och alltid få snabbt svar. Det gäller inte sådana här dagar.

Promenaden hem var extra skön eftersom jag var trött och redo att vara lite ledig. Samtidigt som delen av promenaden som saknar trottoar var nära att få mig att bryta ihop.
Antingen får man gå i uppkörda, och extra halkiga, modden. Första delen i uppförsbacke med ett steg fram och ett halvt tillbaka i varje steg. Andra delen i utförsbacke med ett steg fram och ett halv steg glidande framåt.  
Eller så kommer det bilar som inte har lika mycket plats på vägen eftersom den blir smalare när den plogas. Då måste jag kliva upp i snövallen och pulsa mig framåt.  
Blev lite less på det idag.

För att det var pms-fredag så blev det både chips och Semmelwrap till fredagsmyset. Man ger kroppen vad den behöver liksom.
Är osäker på om jag provat Semmelwrap tidigare, men det kan bero på att jag inte tyckte att det var en så värst minnesvärd upplevelse. Hyfsat gott i början, men för kompakt och lite trist när jag kommit halvvägs. Sätter fortfarande wienersemla som favorit.

Dagens aktivitet 
Lugn dag, bara morgon, lunch och hempromenad i ganska lugn takt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.