Fortsätt till huvudinnehåll

Inte tänka

Fredag, det brukar ju kännas bra. Kändes inte så bra idag. 

Har väntat hela dagen på att veterinären ska ringa, för precis som jag brukar informera mina patienter om så kommer alla frågor efter att man har haft stressfyllda möten. Och nu finns det många frågor där jag är rädd att svaret kommer göra att vi behöver säga farväl till älskade kissekatten. 
Men sköterskan ringde på eftermiddagen för att tala om att veterinären skulle ringa under morgondagen. All ängslig väntan får vänta lite till.

Inte helt lätt att hantera oro när man dessutom jobbar hemifrån, ensam. Inte lika mycket att bli distraherad av när inga kollegor sveper förbi i korridoren och passar på att snacka lite. Eller när man inte behöver ta en mindre promenad för att hämta sitt kaffe. Så länge det var patientarbete var det ju hyfsat lätt att tänka på annat, problemet var all administration, vilket är vad jag mest har planerat för när jag jobbar hemma. Dålig tajming.

Men då gör jag det som hjälper mig bäst att varva ner; rör på mig. 
Till dagens aktivitet:
Jag började med att ta en runda intervaller innan jobbet drog igång, tog en powerwalk på lunchen och gick sedan och hämtade arvsmassorna.
Värt att notera att tempo minskade för varje gång, i takt med att regn och blåst tilltog. 

Samma område som var bara lite isigt när jag sprang förbi klockan 6, såg ut så här vid lunch:

Det ligger inte en mindre damm där i vanliga fall. Galet.

Jag kunde också distrahera mig själv en stund när jag lagade middag; Pineapple thai quorn. 
Det blev så himla gott! Serverades med äggnudlar. 

Nu ska jag bara ta itu med morgondagen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...