Fortsätt till huvudinnehåll

Same procedure as last year

Om jag ska sammanfatta 2020 så skulle jag säga samma sak som de flesta, så det känns inte så nödvändigt. Istället kan jag beskriva nyårsafton och det som är viktigast; maten.

Inledningen var inte så annorlunda än andra morgnar, jag vaknade 5:43, vilket jag var ensam om denna morgon. Så jag plockade lite tvätt och möblerade om, medan jag väntade på sällskap. När Polarn kom upp åt hon och jag frukost och planerade nyårsmenyn, jag tog havregrynsgröt med extra frön och torkade fikon till frukost, som vanligt. 

Innan lunch släpade vi upp en massa jox på vinden, tre trappor utan hiss, det var ju en helt egen workout. Det byggde också upp aptiten till den hemgjorda pizzan vi hade till lunch. Jag hade fårost, valnötter, honung och ruccola på min, men har inga bildbevis eftersom jag var hungrig och åt upp den i ett nafs. Gott var det i alla fall.

Självklart tog vi en långpromenad också. Den här gången utan protester från arvsmassorna eftersom de gick med på allt som skulle hjälpa dem att hålla sig pigga och vakna till midnatt. Jag hoppades att det skulle trötta ut dem så att jag slapp vara vaken till midnatt. Vilken kontrast.

Till middag svängde jag ihop oxfilé med potatisgratäng, sallad och vitlöksbröd.
Bildbevis:

Den var inte heller svår att äta upp. Jag tog dessutom ett glas prosecco till, för att säkerställa att jag skulle bli extra trött.

Till efterrätt fixade jag och Polarn banankaka med vit choklad, glass och bär.
Bildbevis:

Jag hade också köpt chips och grejer, men det orkade vi inte med.

Vi tittade lite på film, också för att säkerställa att jag knappt skulle hålla ögonen öppna. Vem tusan kom på att man ska fira genom att vara vaken till midnatt, urbota dum idé. 

Pyret tjatade sig blå om att få gå ut på kvällen och titta på fyrverkerier, så vid 23 tog vi en promenad till. Då piggnade jag till tillräckligt för att orka ytterligare en timme och Pyret gick in i ett övertrött och lätt hysteriskt tillstånd. Polarn började segna ihop.

Medan vi väntade på tolvslaget introducerade vi arvsmassorna till denna: 

Grevinnan och betjänten. Jag trodde att de kanske skulle tycka den var lite småkul, men de skrattade sig halvt fördärvade. Jag skrattar fortfarande lika gott.

Så kom och gick äntligen tolvslaget och jag fick äntligen gå och sova. Eller, vakna titt som tätt för att några ungar smällde smällare så det ekade mellan husen hela natten. 

Idag blev mer av samma; vi promenerade i regnet, jag rensade och möblerade klart och vi åt gott. Till middag gjorde vi cheeseburgare med sötpotatisstrips. 
Bildbevis:

Och jag följde min egen tradition att rensa bort julen. Ja, jag vet, det är typ olagligt att göra innan tjugondag knut, men kalla mig en outlaw. 

Jag har inga nyårslöften, inga stora planer eller förväntningar. Jag tänker att jag, som alla andra, gör så gott jag kan med de förutsättningar jag har. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. Dessutom, år är ju bara en mänsklig konstruktion, inget nytt börjar egentligen idag, det är bara en dag till som svischat förbi sådär som dagar gör. Det är väl ändå bättre att alltid försöka göra det bästa av dagen som kommer, istället för att ge det ett nytt försök en gång om året. Varför vänta ett år på det du kan göra idag liksom. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...