Jag sov kasst och vaknade i behov av Alvedon.
Igen.
Men ingen rast ingen ro, biljetter till Disney on ice var inköpta. Så vi for iväg till Globen. Att ge sig ut i den här kylan var inte skönt.
Vi var i god tid, så väntan på att det skulle börja var olidlig, jag måste ha visat klockan för Pyret sådär 20 gånger. Jag kanske ska påminna henne att sätta på sig sin egen klocka nästa gång vi ska iväg.
Men så drog det igång!
Enligt Pyret var de här bäst, fast Musse, Mimmi, Kalle och Långben bara svepte in mellan akterna och sa några få ord. Ibland förstår man bara inte.
Både Pyret och Polarn hade en period när Toy Story gick varm här hemma, alla tre filmerna, men den delen av föreställningen väckte inget större intresse. Trots att den var ganska storslagen med hög igenkänningsfaktor. Märkligt.
Lilla sjöjungfrun blev mer poppis, men var istället ganska kort.
I pausen behövde vi utfodra Polarn och fick därför köpa kokt korv med bröd för sanslösa 28 spänn styck. Jag var kaffesugen men vägrade köpa en liten mugg kaffe man fick ta själv ur en kanna, för lika hysteriska 28 spänn.
Det fanns också, självklart, hysteriska prylar till salu. Fula små dockor och lysande, blinkande stavar för över 200 pix stycket till exempel. Skrattretande.
Efter pausen drog de igång med Bilar. Arvsmassorna var inte imponerade och jag förstår dem. Deras ganska träffande recension var att de bara åkte hit och dit och sa blabla utan att man förstod vad de pratade om.
Sen kom delen hela Globen verkade vara där för: Frost.
Den imponerade på arvsmassorna. Polarn var dock besviken över att hon bara fick titta på, hon ville ju träffa dem också.
Eftersom Polarn var besviken blev de närmaste timmarna efter showen inte roliga. Vi hade tänkt gå och äta lunch men hon sa nej till allt. Pyret blir alltid så känslomässigt utmattad av sådana upplevelser att hon snart också satte sig på tvären och bara ville åka hem.
Så hem for vi, utan lunch.
När de väl ätit, hemma, blev de på bättre humör och ville fortsätta inviga den nya pysselhörnan.
Min mormors gamla sekretär som fått flytta in till dem blev poppis med alla små lådor och skrymslen. Jag som själv hade en sekretär jag älskade under större delen av min uppväxt blev så nöjd.
Själv däckade jag. Frossa, ont i kroppen, svårt att svälja, ny snuva och 38 grader. Hostan har inte ens gett med sig än.
Jag vill faktiskt lägga mig i en hörna och gråta lite nu.
Kommentarer