Fortsätt till huvudinnehåll

Åh en sån underbar morgon!

Natten var en plåga utan dess like med frossa på nivån där man fryser hysteriskt trots långärmad pyjamas, duntäcke och tjock "fuskpäls"-pläd. Självklart följt av svettningar som gjorde att jag kände mig som Titanic på väg ner i djupet. Så lägger vi till en överjävlig värk i kroppen, halsont som gjorde att jag inte kunde svälja alls om jag låg på ena sidan, och diverse strul under natten.

Gissa om det var skönt att få vakna.
Förutom att jag i vaket tillstånd stundtals känt att jag nog kommer dö av det här, vad det nu är. Idag kunde vi ändå nöja oss med att arbeta ihop oss via Skype en stund. Sen kunde jag lägga mig i sängen och sova och läsa om vartannnat. Vilket i sin enkelhet var mer än vad jag orkade med på sätt och vis.

Allt jag kunnat äta under dagen är en banan. Till middag köpte herr B.o.B. en tomatsoppa, för soppa, sjuk, ont i halsen är lika med bra. Fast den gick inte att få ner. Men så, när jag nattat min ena arvsmassa kom jag på att jag till dagens femte kopp te kunde äta glass. Glass går ju att få ner! Nu funderar jag på om jag måste äta upp en hel Big Pack.
För imorgon, på onsdag och på torsdag måste jag ta mig in till plugget. Det är ju liksom bara utbildningens viktigaste vecka. Men eftersom jag har haft svårt att palla att ens röra mig mellan sängen och badrummet under dagen, funderar jag på hur jag rent logistiskt ska kunna ta mig till plugget, vara där en halv dag, och sen ta mig hem igen. Speciellt när jag inte får i mig mat.
En hel Big Pack kanske ger tillräckligt med energi?

Problem är väl till för att lösas antar jag. Men jag är rätt uppgiven nu, gråtattackerna har varit hyfsat frekventa under natten och dagen.
Jag vill bli frisk, tack.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.