Fortsätt till huvudinnehåll

Bara lite till.

En dag till, sedan ska jag vara ledig i tre veckor.
Wow.
Jag vet inte hur man gör, det var så länge sedan. 2010 hade jag ledigt, efter det har jag varit ledig en vecka här eller där, om man inte räknar föräldraledighet då men det gör man inte. Att vara hemma med skrikbebis, vara gravid och hemma med krävande bebis slash barn och sedan hemma med skrikbebis och krävande barn är inte ledigt.

Jag hoppas att jag hinner komma på hur man har ledigt nu, för det behövs. När alla som vet hur mitt liv ser ut kommenterar:
"Alltså jag fattar inte hur du orkar!" så brukar jag svara med ett skratt:
"Men det gör jag ju inte."
Nu svarar jag samma sak, men utan att skratta, om man säger så.

Tre veckor där planen är att äta gott, inte projektleda och inte tänka.
Något av det borde jag väl lyckas med.

Imorgon river vi av sista dagen med en full patientlista, mycket att hålla reda på och tömning av barnens prylar och kläder på förskolan. Sen ska jag äta pizza och glass. I tre veckor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän