Fortsätt till huvudinnehåll

Bra början.

Det där som har gjort ont i halsen i snart en vecka och gett svullna lymfkörtlar, det gick inte över. Igår skärpte det till sig och spred sig ut till örat, käken och ut i kroppen.

Så jag fick börja sommaren med att sjuka mig från första dagen på jobbet.

Efter två nätter fyllda med skumma mardrömmar och att ständigt vakna med ontsomfan i halsen, så placerade jag mig i soffan idag. Jag lekte den där leken där jag skulle se hur länge jag stod ut innan jag ville lägga mig ner och dö. Till strax innan klockan 16 var svaret. Sen ville jag lägga mig ner och dö. Då började jag få ont i ögat, kinden, ljumskar och bli lite skakis.

Herr B.o.B. skjutsade mig till lättakuten. Världens snorkigaste sjuksköterska tog emot i kassan med:
"Jaha, vad är du här för?"
Gick vidare till att fnysa åt alla svar och avslutade med:
"Det är många här så bered dig på att vänta, för tydligen har alla tid att vara här idag..."
Vänta. Om jag skyller mängden patienter på dåliga öppettider på närakuten och en kass vårdcentral som bara ger tider om flera veckor, så kanske du också kan göra det? Va? Så kan jag stå här och hålla i mig i disken för att inte tuppa av och bli tagen för en person som hellre skulle ligga i soffan än att vara här, men känner att jag inte har så mycket val.
Så undrar de varför folk vänder sig till opålitlig och riskabel vård via läkar-appar.

Efter två timmar hade jag fått träffa läkare och fått recept på penicillin. Kändes som en evighet där och då eftersom jag kände mig vimmelkantig och i behov av Ipren, men var väl egentligen inte så farligt. I alla fall så kunde jag, till skillnad från andra i  väntrummet, förstå att det inte är personalens fel att de är underbemmanade, samtidigt som det inte finns någon annanstans att vända sig. Men några måste klaga över att barn med en spricka i underarmen får gå före, till exempel. Så mycket flams och trams från personer brukar väl tyda på att andra kanske är sjukare och borde prioriteras. Eller?

Nu ska jag i alla fall knapra penicillin i 10 dagar. Jag siktar på att kunna börja jobba på torsdag istället. Ska bara börja sommaren med att bli typ frisk först.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...