Fortsätt till huvudinnehåll

Be all you can be.

Dagen i bilder.

Vår lilla argbigga lät sig borstas ordentligt idag. Hon verkade till och med njuta av det. När vi var klara förstod jag varför hon fäller så förbaskat mycket; hon försöker klona sig själv! Det syns ju, det blev ju en halv katt bara av en kort stunds borstning. 
Jag tycker dock att det räcker med de två pälsbollar vi har.


Jag kom på vad min sanna mening här i livet är, vad jag alltid varit ämnad till att bli:
Provsmakare på Hela Sverige bakar.
Jag misstänker att det finns människor som tänker:
"Det skulle ju bara vara för mycket att smaka på allt det som ställs fram!"
Eller:
"De måste väl spotta ut mellan smakproven?!"
Jag är den som skulle klara trycket. 
Jag kanske inte har någon skolning eller speciellt känsliga smaklökar eller något, men jag skulle lätt kunna spendera en hel dag med att bara smaka bakverk efter bakverk och aldrig tröttna.
TV4; kontakta mig till nästa inspelning, jag är vad ni söker.

"Mamma, gör en häst till mig! Eller, en enhörning!"
För att jag var så slö att jag inte orkade gå upp och hämta sandlådeprylarna och sa att man ju kunde göra saker i sanden med händerna. Pyret trodde mig inte, hon tyckte att jag skulle visa.
Jag upptäckte att sandkonstnär inte var vad jag alltid varit ämnad till att bli. Å andra sidan köpte hon konstverket, hennes syster också, därför fick jag göra en till.
Lördag. Spännande som bara den.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde