Igår hade jag hand om behandlingarna på jobbet. Det är ett annat tempo, ett annat flow, mer att tänka på.
Idag vaknade jag och hade ont i varenda millimeter av kroppen, har haft frossa till och från under dagen, och kämpat mot en vidrig trötthet.
Det var nog ett klokt beslut att se till att kunna gå hem tidigt emellanåt, för kroppen verkar inte hänga med riktigt.
Hälsningar från hon som går och lägger sig innan klockan 21 en fredag, med värmedyna i sängen trots 20 grader utomhus.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer