Idag var jag tacksam för sötsaker.
Kakor, bullar och godis, vad som helst egentligen.
Jag är helt övertygad om att Stockholms universitet är sponsrat av Marabou, Cloetta och alla andra företag som tjänar pengar på hur effektivt sötsaker är att döva stress med. Som belöning, avkoppling, uppiggande, tröstande och bara för att vara väldigt, väldigt gott. Jag använde det till allt det där idag.
Sen plockade jag ihop allt om Utredningsmetodik och tog fredag. Då fick jag veta att Henrik Fexeus senaste föreställning "Box" finns på hans Youtube sida. Den jag missade att gå och se, för att livet har varit i botten förut också, men nu kommer morgondagen kunna avslutas med en liten guldkant.
Jag är tacksam för onyttiga möjligheter att hålla blodsockret uppe, när motivationen och orken är i botten.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer