En kollega berättade att hon tog med sig de smörgåsar som blev över, efter patienter som uteblivit eller inte velat ha, och gav dem till någon av de människor som sitter ute i kylan och har det svårt. För man kanske inte kan lösa hela världens problem men i alla fall göra något för någon.
En annan berättade att hennes make hade hört henne beklaga sig över att den plånbok av återvunnet material som hon köpt i Indien, hade gått sönder. Hon ville verkligen inte slösa genom att köpa en ny, dyr, massproducerad sak, när den förra hade känts så bra i själen att köpa och ha.
Så maken köpte en gammal plånbok för inga pengar alls på secondhand, sprättade bort tyget och ägnade flera kvällar, efter att hon lagt sig, åt att varsamt och mödosamt klistra fast ett fint tyg han visste att hon tyckte om. Sen fick hon den renoverade plånboken i julklapp. Behöver jag ens säga hur stolt hon berättade detta, eller hur uppmärksammad hon känt sig.
Några fina gester, med små medel, som betyder så mycket för de som är mottagare, för det sitter så mycket kraft i tanken bakom handlingar. Man behöver bli påmind om hur lite det krävs för att visa omtanke, kärlek och medmänsklighet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Kommentarer