Fortsätt till huvudinnehåll

Lucka 17.

Idag var jag tacksam för tålamod.
Och god planering.
Vi har haft som tradition att klä granen kvällen innan julafton, för att det är vi båda uppvuxna med. Men så kommer man till det där när barnen är tillräckligt stora för att säkert bli lite ledsna över att inte få vara med att klä granen, men också lite för små för att orka vara vakna särskilt länge. Lägger man då till att dagen innan julafton ser ut att bli en full-fart-dag så kändes det lagom att fixa granen nu.
Det gjorde vi. Vi var också dumma nog att säga till barnen att vi skulle göra det idag. Så vi fick höra i åtta timmar:
"När ska vi klä granen?".
De var väldigt entusiastiska när det var dags, så det blev några djupa andetag för att ta sig igenom aktiviteten.
Jag kan väl erkänna att jag också behöver ett gott tålamod för att stå ut med krocken mellan min "less is more" attityd till granar, och all annan dekoration, och barnens "more is better" inställning. De vann. Vår gran innehåller allt de hittade i en låda full av julgranspynt ihopsamlat över 18 års tid. Jag behöver djupandas varje gång jag kommer ut i vardagsrummet mellan nu och trettonhelgen eller så, när den nu "åker ut", granen.
Jag kommer behöva vara tacksam för lite tålamod ganska länge alltså. Fast barnen var grymt nöjda, granen var "vacker" och de hade, enligt egen utsago, varit väldigt duktiga på att klä den fint. Det är väl mest vad granen är till för, strunt samma vad vi vuxna vill ha för "stil".

Kommentarer

greken sa…
Jättefin! Som en gran på film!

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.