Fortsätt till huvudinnehåll

Julkalender.

I linje med att sprida lite kärlek så ska jag därför göra just det här, i december, varje dag.
Det ska bara handla om vad jag är tacksam för, vad jag inte tar för givet för att jag vet att inte alla har det som jag.
Nu ligger jag ju lite efter så vi får börja med lucka 1-4.

1. Jag var tacksam för att jag har föräldrar och svärföräldrar som har möjlighet att hjälpa till och stötta i föräldraskapet.
Att vi kan få hjälp att få barnvakt när samhället inte alls är så anpassat efter vab som det ska vara. Jag lider med de ensamstående som inte har den möjligheten, och får lov att ta sms-lån för att klara av hyran när vabuari visar sig från sin sämsta sida.
Att jag kan få middag serverad hos mina föräldrar en gång i veckan när orken, som så ofta under de sömnlösa småbarnsåren, tryter, vilken lyx.

2. Jag var tacksam för att Pyret börjar bli så stor att hon kan visa en underskön omhändertagande sida gentemot sin syster. Jag var också tacksam för att barnen hittills bara fått alldeles vanliga sjukdomar som inte kommer riskera deras hälsa eller framtid.

3. Jag var tacksam för att ha en make som orkar ta igen det arbete han jobbar med (mot eviga deadlines) på kvällarna, så att jag kan ta igen mitt förlorade arbete (mot eviga deadlines) på en helgdag. På så sätt kan vi båda behålla våra jobb.

4. Jag är tacksam för att jag har läshuvud så att jag förstår skolarbetet snabbt och enkelt, hoppas jag i alla fall, vi får väl se vad tentaresultatet blir, men än så länge har det ju gått hyfsat.  Jag är också tacksam för att vi har de ekonomiska förutsättningarna att ge våra barn presenter, kalas och julklappar. Mest tacksam idag är jag nog över att Polarn gav mig en stor kram och sa: Jag älskar dig mamma, massor med gånger.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...