Fortsätt till huvudinnehåll

Baka baka.

Polarn kämpar på. Hon har ordentlig feber, hostar, har så ont i halsen att hon knappt äter, hon går omkring med rosiga kinder och glansiga ögon och bryter ihop vid minsta motgång. Pyret har lite feber och är snorig, men pigg som en lärka. Dock påpekar hon ofta att hon också är sjuk, säkert för att Polarn inte får vara sjukare än henne och för att säkerställa att hon också får vara hemma från förskolan.

För att roa dessa två damer gav vi oss på lite julbakning idag. Jag tycker att lussebullar är bland de tråkigaste bakverk man kan hitta på, så istället bakade vi vanliga bullar, med saffran. Precis som min mormor gjorde.
Det tog ju typ hela dagen.
Först behövde vi gå ner till affären och fylla på bakskafferiet.
Sen göra degen.
Den skulle jäsa i 40 minuter.
Sen delades degen i två och arvsmassorna fick varsin att kavla ut, ha på fyllning, rulla, skära och lägga i formar. Det tog sin lilla tid.
Sen jäsa i 40 minuter till.
Sen pensla och ha på pärlsocker och skjuts in i ugnen.
Tre plåtar och 56 bullar.

När de var klara ville Polarn inte ens smaka, för att hon hade för ont i halsen.


Så då kör vi lite sjuka barn veckan innan jul. Och dagarna innan inlämning. När vi ska hinna komplettera forskning, skriva diskussion, skriva ett avsnitt om validitet, skriva ett abstact, gå igenom våra källor, ordna med innehållsförteckning och gå igenom dokumentet i sin helhet. På tre dagar. Jag kan verkligen inte vabba. 
Jag kan alltså heller inte bli sjuk, men har en oroväckande huvudvärk, känner mig stel i kroppen, fryser och känner av svidande ögon. 

We wish you a merry christmas...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...