Eller nä, vi jobbade på mellan 8 och 17 idag.
Tack vare modern teknik kunde min mördarhosta få vara hemma och riva loss lite av mina lungor medan vi ännu en gång tog oss igenom vår uppsats.
Vi tog 10 minuter kaffepaus och 30 minuter lunch. Däremellan klistrade vi in stycken i ett Google docs, och formulerade om meningar via Skype.
Jag ser med spänning fram emot att inte sitta still så jäkla mycket som vi gjort den här perioden. Ännu mer ser jag fram emot att inte sitta still så mycket som jag gjort den senaste veckan. Träsmaken är total, musklerna börjar förtvina, ryggen är som en ostbåge, axlarna börjar mötas på mitten i tangentbordsbredd och eftersom jag sover inklämd mellan två krambjörnar börjar ryggskottskänningarna dyka upp.
Men vår handledare är positiv, så vi är positiva. Vi är på upploppet nu. Artontusen ord.
Kommentarer