Jag tror jag sällan sett fram emot att vara ledig så mycket som nu.
Hostan rev i mig hela natten, jag låg helt vaken mellan 1 och 3. Det är sån där tung hosta som gör att ögonen är rödsprängda på morgonen och huvudet känns som en tryckkokare.
Men klockan 8 drog vi igång Skype och började redigera. Veckan innan jul låg vi 4000 ord över gränsen. Vi började den här veckan med 2000 ord för mycket. Idag har vi 3 ord tillgodo.
Klockan 11.30 dunkade vi varandras ryggar, gav oss en high five och önskade varann ett Gott nytt år. Vi skickade en sista version till handledaren och vek ihop Mac:en.
Nu har vi ledigt fram till på tisdag. Då ska vi leta stavfel, kolla källhänvisningarna i löpande text, leta efter syftningsfel, rätta till rubriker, allmänt frisera texten och möjligen åtgärda något handledaren fått syn på. Sen är det inlämning på onsdag.
Helt sjukt.
Det har ju visserligen varit väldigt praktiskt att ha en sysselsättning som ger möjlighet att jobba från sjuksängen, men vad slut jag är. Att hålla igång mentalt tär också på krafterna när man är sjuk, man behöver egentligen vila både fysiskt och psykiskt.
Apropå fysik har jag ju knappt varit utanför dörren på en hel vecka, så jag kände mig lite som Bambi på hal is när vi åkte iväg för att äta en god lunch. Lite yr, lite förvirrad, lite seg, lite dålig aptit och lite mör men också lättad. Jag tänker inte ägna de där nästan 18.000 orden en endaste tanke till förrän på tisdag morgon. Jag ska fokusera på att ha trevligt och bli frisk.
Kommentarer