Fortsätt till huvudinnehåll

Idag blev hon äntligen fem.

Visst, kalaset var i söndags men hon har ändå hävdat bestämt att hon blir ju inte fem förrän idag. Men nu så. Det märks att hon känner sig så stor och stolt.

Jag känner mig också rätt stolt.
För fem år sedan låg jag där på BB, helt omskakad efter den coolaste förlossningen någonsin, samtidigt som jag var lite chockad över att hon skrek så dant och var så himla svår att amma.
Det var ju för att nästan inget med henne skulle bli lätt.

Hon har kämpat, jag har kämpat, ibland kämpar vi fortfarande, men det känns som att vi har nått en rätt härlig plats tillsammans. Som Knivlisa skrev om hur man kan vara så otroligt arg och frustrerad på eller över sitt barn och samtidigt vilja pussa på hen för att man älskar så makalöst mycket. Hur båda känslorna på något magiskt sätt kan existera exakt samtidigt när det gäller ens barn. Eller något sånt. Det tyckte jag beskrev föräldraskapet så himla fint.

Fem år som mamma. Hon har blivit fem år. Just idag kändes det faktiskt rätt omtumlande.

Vi firade bara lite, söndagens firande och uppvaktning på förskolan kändes som en bra nivå att stanna vid. Hon fick välja middag och ville då gå till pizzerian. Kvinnan som jobbar där är dökär i arvsmassorna, och det vet de om. Så Pyret frågade innan vi gick in om hon fick berätta att hon fyllde år, "för flickan tycker så himla mycket om oss så det gör nog henne glad". Det gjorde det. Arvsmassorna fick med sig dricka som present för "hon hade ju inget godis".
Efter middagen fick de varsin glass, sen var det läggdags inför morgondagens Luciafirande.

Någon mer som ville vara med och fira var katten. Hon har spanat och försökt fånga serpentinerna från kalaset sedan i söndags. Hon har varit så nära, vår lilla kleptoman. 

Jag är så trött att ögonen går i kors, men har svårt att sova. Inte bara för att barnen kramar, knuffar och bökar vid min sida hela natten, utan jag vaknar av mig själv dessutom. Jag skyller på hormoner men vet egentligen inte varför. Fast sova borde jag, om jag ska orka med, det är bara lite svårt att tvinga sig själv till det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Dagens

Lurviga: Ännumindrefjant hjälper till nu när Polarn och jag försöker lägga pussel igen. Dålig tajming att plocka upp det när vi nyss fått en kattunge, kan man tänka, men peppar peppar, än å länge har det gått bra. Han försöker sno någon bit emellanåt, men utan någon större entusiasm. Värre är att han igår kväll gjorde mig sällskap i sovrummet när jag skulle sova och då rev en blomkruka i fönstret, hoppade upp i bokhyllan och klättrade på tv:n, hoppade upp på sekretären och rev en ram och försökte klösa sig in i garderoben. Så trevligt sällskap. Recept: Kolakladdkaka. Jag väljer orden supersnabb och underbar . Tweenie: Pyret ville åka in till stan idag för att förverkliga drömmen om att ha en Taylor Swift t-shirt. Jag var övertygad om att det skulle finnas på Punktshopen, det gjorde det, hon är lycklig.  Klimkteriebesvikelse: Vet inte om jag köper dealen om att antingen ha mens hela tiden och därför ständig pms, eller inte ha mens på 3 månader men må som att man är gravid. Men det ...