Fortsätt till huvudinnehåll

Leka tillsammans.

Vi hade en playdate idag med mammakompisen.
Polarn var taggad till tusan innan, hon satt och detaljstyrde tillverkningen av ett halsband som lekkompisen skulle få. Jag skulle leta fram specifika pärlor och blev lagom dumförklarad när jag föreslog vissa pärlor, för de tyckte ju inte kompisen om ju.
Sen kom A, de var lite reserverade  men vi fick dem att sätta sig och pärla halsband tillsammans. När intresset svalnade gick vi över till pärlplattor. Pyret fastnade i pärlandet totalt, Polarn försökte sitt bästa för att få ut så många pärlor som möjligt på golvet och A ledsnade. Men se det var en liten kamp att få Polarn att överge sitt pärlande för att göra något som alla gillade. Till sist satte jag ner foten eftersom jag höll på att få psykbryt över att Polarn hade ut pärlor överallt hela tiden.
Jag råkade dock nämna att Pyret kunde fortsätta pärla när Polarn sov, så när syrran slocknade, efter att de tre korta viljorna ätit lunch med god aptit, så var pärlplattan det första hon tänkte på.
Pyret pärlade och A pysslade med dockan och tittade på tv. Det gick minsann inte att få henne att göra något som skulle intressera A också. Pinsamt.
När det var dags för A att dra sig hemåt var Pyret till sig i trasorna över att prova den målarbok hon fått av A. Det gjorde hon med samma frenesi som hon brukar ge sig in i saker, medan jag lagade middag, samtidigt som hon satt och talade om hur roligt det varit att A hälsat på.
Jaså? Kul att hon gillade sällskapet medan hon pillade med sina pärlor.

Själv kan jag inte klaga, jag fick hänga med mammakompisen hela dagen, det gör gott för själen. Speciellt eftersom kvällen verkar bjuda på feber och värk i kroppen, kanske så att jag inte ska hinna jobba undan lite plugg innan julen, utan istället ligga utslagen med Alvedon som bästa kompis.
Kompisar. Ibland blir de inte som man har tänkt sig men det kan ju bli bra ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.