Fortsätt till huvudinnehåll

Bara det också.

Eftersom jag har varit nästintill snorfri i ett par dagar så har självklart en ny förkylning börjat bryta ut.
Och jag har fortfarande ont.

Vilket skämt.

Planerna på att försöka gräva fram lite krafter till att bli social, att ägna de jag försakat lite omsorg och be om ursäkt för att jag inte varit närvarande, känns som att de försvann i ett önskemoln.
Eller en nysning.
Eller i en stor hemtenta.
Eller i barnkalas.
Eller i stundande jul.
Eller i den ständiga känslan av att vara så jäkla orkeslös.

Förlåt, jag kommer nog vara rätt dålig på att vara social ett tag till.

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.