Roligast i mötet med polisen? Att hon började skriva en 8 när hon frågade efter mitt personnummer, innan jag ens öppnat munnen. Sådär ja. Mitt i natten, småbarnsmamma, väckt av otäcka ljud och ser ut att vara minst 5 år yngre. Taaaack.
Eller nu fånar jag mig.
Med tanke på att vi ska på 50 års kalas i helgen så har väl tankarna dragit åt att jag blir 40 nästa år.
Jag har ingenting emot att bli äldre, Nada, Nothing, Zillch, Inkentinken, tvärtom, jag gillar att bli ett år äldre. Det är fantastiskt att varje år får mer erfarenhet, kunskap och stadigare fötter att stå på.
Men jag avskyr födelsedagen. Står inte ut. Gillart int. Det brukar vara svårt att få hörsammat i vanliga fall och jag är rädd för att inte alls bli tagen på allvar den här gången.
Om då lagens långa arm inte tror att jag är i närheten av att fylla jämt så gör jag väl inte det helt enkelt? Däremot kan vi fira att herr B.o.B. blir 40, för jag tycker att det är skitkul att uppvakta andra på deras födelsedagar.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer