Vi tänkte att vi skulle aktivera våra avkommor lite grann, jag och M, så avkommor och bihang släpades med till Spårvagnsmuseet. När ungarna är så små att man aldrig vet vad de kommer gilla så känns en aktivitet där entrén kostar 50 pix som ett vettigt val.
En något hajpad minitågs färd, smaklös lunch och många inte senare tog vi oss hemåt igen i snålblåsten. Men ungarna klättrade upp och hoppade ner, åkte det menlösa tåget och tittade på när leksakstågen åkte i vad som kändes som hundra varv, så jag tror faktiskt att de uppskattade det.
Jag glömde bort min nuvarande lite crappy fysiska status och tänkte inte på att en promenad genom halva söder, knata runt och halva tiden bära och lyfta Pyret, för att sen promenera tillbaka genom halva söder kan kännas lite. Lite trött och mör är jag kanske nu. Fast vad fasen, att vi lyckade med konststycket att få med båda ungarna kommunalt, hålla den stora vaken vid rätt tid och få henne att somna enligt planerna, få den lilla att sova vid rätt tid och vara nöjd när hon var vaken, utfodra båda och byta blöjor utan att någon smärre katastrof inträffade känns ju lite pepp. Guldstjärna på det.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer