Vi tänkte att vi skulle aktivera våra avkommor lite grann, jag och M, så avkommor och bihang släpades med till Spårvagnsmuseet. När ungarna är så små att man aldrig vet vad de kommer gilla så känns en aktivitet där entrén kostar 50 pix som ett vettigt val.
En något hajpad minitågs färd, smaklös lunch och många inte senare tog vi oss hemåt igen i snålblåsten. Men ungarna klättrade upp och hoppade ner, åkte det menlösa tåget och tittade på när leksakstågen åkte i vad som kändes som hundra varv, så jag tror faktiskt att de uppskattade det.
Jag glömde bort min nuvarande lite crappy fysiska status och tänkte inte på att en promenad genom halva söder, knata runt och halva tiden bära och lyfta Pyret, för att sen promenera tillbaka genom halva söder kan kännas lite. Lite trött och mör är jag kanske nu. Fast vad fasen, att vi lyckade med konststycket att få med båda ungarna kommunalt, hålla den stora vaken vid rätt tid och få henne att somna enligt planerna, få den lilla att sova vid rätt tid och vara nöjd när hon var vaken, utfodra båda och byta blöjor utan att någon smärre katastrof inträffade känns ju lite pepp. Guldstjärna på det.
Kommentarer