Little miss speedy.

Det är ju ingen nyhet att pyret är en relativt högljudd och aktiv liten dam. Däremot har hennes ljud- och aktivitetsnivå förändrats under året och därför medfört problem av olika karaktär.
Igår kväll hade hon besök av sin kompis, hon gillar sin kompis, väldigt mycket. När hon gillar någon, eller någonting, väldigt mycket så visar hon det, väldigt mycket.
Hon börjar med att skrika högt och vifta hysteriskt med armarna så snart dörren öppnas, tills hon blir så till sig i trasorna att hon måste sätta sig ner. Sen följer timmar av spring, höga skrik och allmän hysteri.
Igår var det inte så dumt, på nyårsafton kan väl barn få vara lite högljudda och det gjorde dessutom att hon helt däckad sov sig igenom allt smällande vid tolvslaget.
Men. Det känns ändå som att det är dags att försöka lära damen hur man dämpar sig lite, hur man lugnar ner sig, hur man uppför sig. Att kunna leka utan att gå upp i limningen varje gång.
Saken är att jag inte riktigt kan lista ut hur man gör det.
Fast under det här året har man väl ständigt gått runt och undrat hur man gör olika saker med den där lilla människan. Det löser sig säkert, på något sätt.