Fortsätt till huvudinnehåll

Da great sleep.

Att sova eller inte sova, det är frågan.
Jag sover ju hellre, om jag får välja, dels för att det är lite skönt och för att det är så förbaskat tråkigt att bara ligga där. Nu får jag ju inte välja så där får jag roa mig med annat för att få natten att gå.
Projektorklockan är skoj, jag lyckas fortfarande allt som oftast titta till den när det är något slags roande klockslag; 02:01 när temperaturen är 20.1, 03:33, 04:34 (nja, nästan), 05:55. Runt 6 slaget brukar jag somna till, mest för att det är strax därefter som herr B.o.B.s väckarklocka ringer och någon halv- eller hel timme efter det som pyret vill gå upp.
Polarn underhåller mig med frivolter under natten, men ser också till att hoppa på blåsan om jag börjar somna till, så att jag får "hoppa" ur sängen en sväng. Eller så trycker vi lite där inne så att halsbrännan bubblar i bröstet och gör att man får gå på skattjakt efter en suruppstötningsfri sovställning.
Framåt morgonkvisten händer det att pyret gör oss sällskap i sängen, då kan små rastlösa fötter som trampar i svanken, där där man är lite kittlig om man är lagd så och det är man, göra de sista timmarna lite roligare.
På tal om trampande fötter så vill ju katten vara med. Hon ligger gärna så nära hon kan och om jag vrider och vänder för mycket så går hon upp på min kudde och leker pälsmössa, allt för att göra det lite roligare.

Jag skrattar mig genom hela nätterna,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.