Förra rundan som preggo så var jag i mitt esse; jag var ett A-preggo, ett MVG preggo, jag hanterade saken snyggt, prydligt och enligt bästa mallen.
Den här gången verkar allt gå snett.
Polarn mår bra och alla värden är fina men kroppen vill inte och barnmorskan är inte lika impad som förra gången. Till dagens besök hade jag i alla fall lyckats gå upp ett kilo, men istället var det alla onda sammandragningar som fick henne att bli så där allvarlig och bestämd. Ett besök till deras doktor inbokades till om två veckor, med en uppmaning att bli sjukskriven.
Jag känner mig misslyckad.
Att behöva blir sjukskriven från att vara mammaledig liksom, det är inte ett MVG-preggo, det är ett mesigt preggo som ställer till det.
Nej, jag vet, det är inte mesigt, det är en komplikation, man ska ta hand om sig när man är gravid, det är jobbigt att vara mammaledig, det är ett jobb att vara mammaledig, det är inget misslyckande, det är ingen tävling, varje graviditet är olika, jag blev gravid tätt, jag är inte 18, kroppen kan man inte alltid råda över och jadijadijadi, blablabla.
Men jag är överpresterande, överambitiös, har höga krav på mig själv och en väldigt glassig graviditet att jämföra med. Jag misslyckas inte, jag gnäller inte förrän det är överjävligt, jag vill inte be om hjälp, jag vill inte vara mesig. Då är det asjobbigt att känna sig gnällig, mesig och bli tillsagd att få hjälp.
Idag är en depp-dag.
Den här gången verkar allt gå snett.
Polarn mår bra och alla värden är fina men kroppen vill inte och barnmorskan är inte lika impad som förra gången. Till dagens besök hade jag i alla fall lyckats gå upp ett kilo, men istället var det alla onda sammandragningar som fick henne att bli så där allvarlig och bestämd. Ett besök till deras doktor inbokades till om två veckor, med en uppmaning att bli sjukskriven.
Jag känner mig misslyckad.
Att behöva blir sjukskriven från att vara mammaledig liksom, det är inte ett MVG-preggo, det är ett mesigt preggo som ställer till det.
Nej, jag vet, det är inte mesigt, det är en komplikation, man ska ta hand om sig när man är gravid, det är jobbigt att vara mammaledig, det är ett jobb att vara mammaledig, det är inget misslyckande, det är ingen tävling, varje graviditet är olika, jag blev gravid tätt, jag är inte 18, kroppen kan man inte alltid råda över och jadijadijadi, blablabla.
Men jag är överpresterande, överambitiös, har höga krav på mig själv och en väldigt glassig graviditet att jämföra med. Jag misslyckas inte, jag gnäller inte förrän det är överjävligt, jag vill inte be om hjälp, jag vill inte vara mesig. Då är det asjobbigt att känna sig gnällig, mesig och bli tillsagd att få hjälp.
Idag är en depp-dag.
Kommentarer