Fortsätt till huvudinnehåll

Misslyckad.

Här sitter jag och pystar ut efter att ha kämpat mig igenom en nattning. Maken är på sitt pyjamasparty.
Visst, den här veckan har jag haft två kvällar ensam. Visst, jag är fortfarande vidrigt gravid-trött. Visst, pyret är ett energikrävande litet stycke. Men jag skäms ändå för att erkänna att jag inte orkar med.
Varför det?
Alla andra bla bla...
Jag hör andra mammor som har män som är borta på uppdrag flera kvällar i veckan, eller flera dagar i rad eller jobbar på annan ort veckor i sträck och de orkar ju. Alltså ska jag också orka. Alltså är jag en sämre mamma som känner att jag inte orkar.
Den där mammalogiken är så jäkla jobbig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.