Björnen sover.

Det är fredag eftermiddag och pyret sover efter att ha hälsat på kaniner, ankor och getter (de senare skrämde skiten ur henne) och gungat sig fnittertokig.
Vi har överlevt första veckan av jä...tt...e  må...ng...a  tillsammans.
Ett mindre mirakel.
Eftersom vi båda är så vansinnigt rastlösa varelser, fast med rätt vida skillnader i intressen, så anar jag att det kommer halta lite i föräldraledigheten.
Trots illamående, tröttheten från helvetet och en eftersläpande förkylning så är jag redan jätte uttråkad. Jag ser projekt jag skulle kunna genomföra här hemma, men vet inte om jag orkar "låtsassysselsätta" mig, det vill säga göra saker bara för att ha något att göra. Det brukar nämligen inte bota min rastlöshet i grunden eftersom jag vet att det inte är någon substans i det jag gör.
Pyret verkar också uttråkad, allra minst tjurig. Jag tar promenader, träffar folk, går till lekparken, och ska väl ge upp och gå till öppna förskolan igen (blä), men känner att min uppfinningsrikedom inte räcker till för den där tornadon.
Vi får fortsätta jobba på saken.
Tills de är dags för nya tag konstaterar vi att föräldraledighetens svarta hål är stängt för helg. Wohoo!