Fortsätt till huvudinnehåll

Inga två preggon är lika.

När man precis varit preggo och blir det igen så ställs man inför lite problem. Jag jämför. Vilket jag vet är dumt, jag vet att ingen graviditet behöver vara den andra lik. Men jag jämför ändå. Kanske för att de visar sig vara så olika.
Förra gången var ju vansinnigt lätt, bara lite trötthet och huvudvärk mellan vecka 6 och 11 och herrejissesvadjagärredoattföda när det var sisådär en månad kvar. Däremellan kände jag mig pigg, glad och pigg utan cravings eller humörsvängningar.
Den här gången gick huvudvärken över i vecka 11 men illamående och tröttheten dras jag fortfarande med. Dessutom svänger humöret mer än gungorna på lekplatsen och cravingsarna poppar upp lite titt som tätt.
Andra, mindre besvärande, saker känns dock igen. Som krångliga tarmar, lock för örat, blödande tandkött, Sahara-torr hy, ömmande höfter och täppt näsa (det är så fräscht att vara gravid). Fast det har kommit så mycket tidigare den här gången.
Så lite samma lika men helt annorlunda kan man säga.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.