Fortsätt till huvudinnehåll

Kanelbullens dag och andra ätbara saker

Fick jag fira denna dag?
Japp. De var gudomliga. 

Dessutom var traditionen med förläsning där det bjöds på lunchsmörgås återinförd. Baguette med Mozzarella, Tomat och pesto i kombination med att lyssna på duktiga PhD kollegan prata om sin forskning. Så bra lunch. 

Vi toppar dagen med att ha upptäckt denna:
Jag har hört andra prata lyriskt om Dave & Jon's dadlar, men har inte provat förrän nu. Arvsmassornas kompis mamma gav mig en med Salted caramel peanuts och lovade att de var underbara, hon hade rätt, jag är kär. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän