Fortsätt till huvudinnehåll

Polarns tur

Idag skulle Pyret iväg på kalas, alltså var det Polarns tur att ha mamma-dag. Polarn valde inte shopping och lunch ute, hon ville ha en hemmadag. 

Vi började med en schysst frukost
för hur ska man annars orka med dagen.

När sen de andra hade åkt ville Polarn hålla lektioner i origami. Jag har hört att hon har fått lära sina klasskompisar att vika lite olika figurer, precis som att hon tidigare fick lära kompisarna att fingervirka. Det förvånar mig inte att lärarna har snappat upp hennes förmåga att lära ut, hon är fantastiskt pedagogisk och trivs utmärkt i rollen. Jag fick göra ett svärd och en svan;

Den lilla damen ville sedan gå ner till leksaksaffären och välja en leksak, Pyret fick ju lite kläder på sin mamma-dag. Polarn ville inte ha kläder:
Helt livsfarlig och svinkul.

Jag hittade denna som present till mig själv; på tal om pedagogiskt:

"Du kommer kunna sticka när du är klar med den här boken", hur bra?! Vid en snabb genomgång verkar Rosie Fletcher lyckats få till en tydlig och enkel handbok.

Till lunch fick Polarn välja vad hon ville, så då beställde hon potatisbullar med lingonsylt. Fikat ville hon göra i ordning själv, så då fick vi denna sockerbomb:
Det fanns glass där under, om man kan tro det.

Vi avrundade det hela med att välja ut ett nytt pussel:
Hon var väldigt nöjd med sin dag, och jag med.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde