Fortsätt till huvudinnehåll

Välja glädje

Man kan ju behöva dagar som fylls av roliga och trevliga upplevelser, så jag ordnade en sådan.

Var ska man inleda en sådan dag om inte på Upplevelsemuseet:
Vi smakade på ovanliga saker:
Gräshopporna var minst trevliga i konsistens, det var något med att känna de små benen som var obehagligt. Mjölmaskarna var minst behagliga i smak och syrsor smakade salt.
Vi klarade alla att äta upp varsin, så vi är familjen Toxic waste hero då? Sen fanns det ett gäng andra godisar att prova.

Helt okej smak, jag tyckte den påminde om blutsaft, men arvsmassorna gillade den inte.

Vi luktade på saker:
För nog har man undrat hur det doftar på månen och nu slipper jag åka dit och kolla. Kan ju också vara bra att veta vad man har att vänta sig om man stöter på en förbannad skunk någon gång. 

Och vi provade saker:
Möt Stina, hon var så snäll. Oväntad känsla när den rörde sig sakta framåt.

Ibland känner man ju för att hoppa från taket, och det här är väl det bästa sättet.

Så himla roligt ställe, jag tror att vi alla blev sugna på en jättesnigel och kände oss lagom modiga.

Efter en fika för få lite energi tog vi en promenad till söder. Vi lämnade Globenområdet just som sirener började ljuda och rök steg från slakthusområdet.
Vi jagade rätt på en present till Polarns kompis, för nu är kalasen igång igen, och avslutade dagen på Koh phangan:
Arvsmassorna fick uppleva "åskvädret"; när det släcks ner och mullrar i högtalarna. De blev kanske inte jätteimponerade, men jag tror att deras kompisar hypat upp det lite. Ljuset som fick allt vitt att lysa imponerade mycket mer:
Dessutom fick de bananapancake. Full pott.

Lite Hollywood för att runda av dagen:
Black Widow kanske kan ge mig lite tips om hur jag ska förbereda mig för de strider jag ska ta nästa vecka. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Redo.

Vagnen has arrived. En Mountain buggy duet. Den vann på sina få 63 cm och vettiga pris. Lägenhet, trånga hissar, trånga butiker kombinerat med en ovilja att betala lika mycket som för en begagnad bil (speciellt nu när man vet hur lite man får för vagnar när man ska sälja dom) gjorde valet, inte enkelt, men begränsat. När man har rattat de fjuttiga 63 centimetrarna här hemma och det känns som en gigantisk vagn så antar jag dessutom att 74 centimetrar skulle kännas rätt jobbiga. Sen är det väl som många barnvagns säljare verkar säga Den perfekta vagnen finns inte. Nu ska vi bara våga testköra detta vidunder.

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde