Fortsätt till huvudinnehåll

Mor på grönbete.

Så var det dags att släppa ut lilla mor på grönbete.

Tidigt på morgonen samlades praktikplatsen och annat folk för en roadtrip ut till en konferensanläggning. 
I morgonsolen satt vi i en en buss i äkta charterstil och kunde låtsas att vi var på väg genom en annan huvudstad än vår egen.

Kursanläggningen låg högt upp på en kulle och glittrade i solen.
Vi kunde njuta av utsikten och solen under alla de fikapauser som var inlagda titt som tätt. Det är mer regelbundet intag av onyttigheter och föda än jag har fått i mig på flera år.


Inte behövde vi dela rum heller, så jag ska lyckas lista ut hur jag ska välja vilken säng jag troligen inte kommer lyckas få någon sömn i på grund av ovana att sova själv och ostört. Hur gör man? Ingen som snarkar, sparkar, frågar, ropar, spinner och jag behöver inte gå upp klockan 5. Det känns omöjligt.
 

Vi fick inspirerande föreläsningar om bland annat hur vi dagens samhälle ska vara så himla kompetenta, resursstarka och egen lyckas smed genom det enorma utbud vi kan självförverkliga oss i och bli den bästa på allt, när de allra flesta av oss bara uppnår medelmåttighet. Hur blir man nöjd då?
Vi fick matnyttig information om hur man jobbar i den här branschen och rundade av med underhållning med Emil Jensen. Han har gått mig förbi, det är ju enormt synd. Vilken smart, rolig, duktig, charmig, vältalig och tankeväckande person. Läs och lyssna på ett samhällsperspektiv som behövs lyssnas mer på i dagens klimat säger jag.
Med mensvärk from hell avrundades dagen med middag och underhållning.
Laxtartar
Helstekt kalv med blomkålspuré 
Hallonsorbe
Intaget med paus mellan, utan att behöva hjälpa någon med något och om någon gick på toaletten så behövde jag inte följa med.
Jag har varit med om värre.
Faktum är att jag inte ens behövde vara den tråkiga småbarnsmamman som gav upp först för den barnlösa chefen sa att hon ville gå och lägga sig innan jag hann. Jag höll ut ändå ut till klockan 21!
Imorgon väntar en ny dag med frukostbuffé,  föreläsningar, fika och lunch. Bäst att försöka sova lite ifall jag har blivit väckt tidigt så länge att jag kommer vakna klockan 5 fast jag inte alls behöver. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...