För två nätter sedan så hade Pyret kommit till vår säng, som hon alltid gör eftersom våra försök att få arvsmassorna att sova i egen säng inte lyckades. Vi försökte ju under jullovet med att pedagogiskt prata om att sova i egen säng och tålmodigt leda tillbaka de små liven varje gång de smög in. De hann dock inte etablera den rutinen innan vardagen kom igång och då var vi helt enkelt för jäkla trötta för att gå tillbaka till spädbarnslivet och vakna hundra gånger per natt. Men nu sa hon alldeles själv att det var för trångt och att hon ville tillbaka till sin säng. Igår vid nattningen sa hon att hon ville sova i sin säng om bara vi följde med henne tillbaka och väntade tills hon somnat om. Så nu har hon sovit i sin säng i två nätter.
Wow.
Nu håller jag tummarna för att det håller i sig.
Dessutom har Polarn, efter ett litet bakslag, varit torr på natten alla nätter utom en de senaste 2 veckorna.
Det är ju sånt som är så spännande med barn, att de så ofta utvecklas och löser saker på egen hand om man bara har lite is i magen. Allt har sin tid. Ibland är det bättre att bara ta det lugnt och ha tillit till att vi är födda med en fantastisk förmåga att just utvecklas, än att försöka forcera fram något. Kanske ska man lyssna lite mer till deras skrik och gap om att de "Kan själv!!"
Kommentarer