Fortsätt till huvudinnehåll

Så är det förbi.

Så är man hemma igen.
Jag fick sova. En hel natt utan att bli störd. Jag vaknade klockan 5.10 men utvilad, så jag gjorde några yoga övningar och tog en promenad innan jag åt en frukostbuffé. Jag lyssnade på ännu fler inspirerande talare och åt ännu mer god mat innan jag satte mig på bussen hem.
Sen tog jag emot fina ord, löften om framtida hjälp och tog flera avsked.

Hemma är man full av inspirerande, intressanta och roliga händelser jag aldrig upplevt tidigare. Jag är full av vemod efter att ha varit med om inspirerande, intressanta och roliga händelser i flera veckor som nu är över.
Men ingen vill höra, ingen vill veta och ingen har märkt.
Lyckan över upplevelser och vemodet över avslutet går obemärkt förbi medan arvsmassorna protesterar och hemmet belamras.

Vardagen rullar på och är helt ointresserad av vad jag bär på. Jag försöker komma ihåg att det jag upplevt, det som gjort mig bättre är till för mig. Även när ingen hör eller ser och jag blir utan chansen att få berätta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän