Så är man hemma igen.
Jag fick sova. En hel natt utan att bli störd. Jag vaknade klockan 5.10 men utvilad, så jag gjorde några yoga övningar och tog en promenad innan jag åt en frukostbuffé. Jag lyssnade på ännu fler inspirerande talare och åt ännu mer god mat innan jag satte mig på bussen hem.
Sen tog jag emot fina ord, löften om framtida hjälp och tog flera avsked.
Hemma är man full av inspirerande, intressanta och roliga händelser jag aldrig upplevt tidigare. Jag är full av vemod efter att ha varit med om inspirerande, intressanta och roliga händelser i flera veckor som nu är över.
Men ingen vill höra, ingen vill veta och ingen har märkt.
Lyckan över upplevelser och vemodet över avslutet går obemärkt förbi medan arvsmassorna protesterar och hemmet belamras.
Vardagen rullar på och är helt ointresserad av vad jag bär på. Jag försöker komma ihåg att det jag upplevt, det som gjort mig bättre är till för mig. Även när ingen hör eller ser och jag blir utan chansen att få berätta.
Kommentarer