Fortsätt till huvudinnehåll

Kom igen våren!

Vi har ju en rätt okej storlek på balkongen nu för tiden. Känns ju som att det är dumt att inte se till att använda den då.
Fast jag kan ju inte påstå att den blev första prioritet att inreda den första sommaren, föräldraledig med två bebisar och allt. Eller bebisar och bebisar, en bebis och en knodd.
Inte har den blivit prioriterad efter det heller, fast nu bara utan ursäkt antar jag.

Men om vi nu ska börja använda den så behövdes det göras något, för det här är ju inte så värst inbjudande.

Efter besök på IKEA, lite släpande och lite skrivande så blev det så här.
En ny matta, ett par plädar och en ljusslinga till kvällen, sen är jag redo, våren kan komma. 

I år ska jag hänga på balkongen, någon som vill göra mig sällskap?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän