Fortsätt till huvudinnehåll

Lördagsmyyyzzz.

Polarn väckte mig klockan 6. Säga vad man vill, men det är ju inte klockan 5. Dessutom lyckades jag ligga kvar i mer än 20 minuter genom att låta henne armbåga mig i magen, killa mig på näsan, krypa över mig och tillbaka, och fråga hundra saker, så skönt att få vila en stund extra. Sen är hon ju så smart den där, hon viskar:
"Mamma, ja höver tissa!"
Ojsan hejsan! Då är det bäst att vi hoppar ur sängen och beger oss mot badrummet. Men se, hon hade ju redan kissat i nattblöjan;
"Mamma, de kom inget. *fniss*"
Såååå charmigt att hon fattar att eftersom vi övar oss inför att sluta med blöjan på natten också, så låter vi ju henne inte kissa i blöjan om hon är vaken. Så säger hon att hon behöver kissa så får hon upp mamma ur sängen. Kan man annat än beundra en så smart unge. Hahahahaha.

Efter en gudomlig frukost tillsammans, där jag åt yoghurt och müsli, medan sötnöten ville ha gröt och knäckesmörgås, vaknade storasyster. För att hedra helgen så bråkade de bara några gånger om vilket avsnitt av Pippi Långstrump de ville se på paddan. De bråkade faktiskt så lite att jag vågade lämna dem ensamma en kvart i vardagsrummet medan jag duschade, de slogs inte det minsta! Vilka raringar.
Herr B.o.B. vaknade vid 8.30, då hjälptes vi åt att göra i ordning våra arvsmassor för en dag i lekparken utan mig.

Själv stängde jag in mig på kontoret. Jag myste hela lördagen med mina artiklar och böcker. Njöt av de uppmuntrande texterna om migration, hedersrelaterat våld, integration och rasism tillsammans med en låda rester av kylskåpskall pastasallad.
Ända till 15.30 satt jag där inne. Jag slutade inte alls av trötthet eller huvudvärk, utan för att jag kände att jag hellre umgicks med familjen en stund.

Det ena barnet hade haft en sådan där charmig Nej-till-allt-dag, så där så att hon säger nej till allt, så länge det innebär att hon får sätta sig på tvären och lägga sig skrikande på golvet. Jag fick turen att uppleva det lite innan de somnade, man vill ju så gärna vara med när dessa demonstrationer av viljestyrka visar sig. Småbarnsåren går ju så snabbt förbi liksom.

Till kvällen åt jag några smörgåsar istället för middag. Det känns så busigt att äta rena kolhydrater, men det var ju ändå lördag och i barnens bråk över pyssel så kom jag mig inte för att äta middag. Dessutom innebar ju det att jag kunde hetsäta lite chips direkt efter: Hej lördagsmyyyzzz.

Eftersom kursen jag läser nu har ett så himla intressant upplägg så får jag turen att upprepa den här mysiga dagen imorgon igen, fast då blir det väl södagsmyyyzzzz istället *fniss*.

Nej, jag är inte bitter, bara lite jäkla ironisk över jäkla morgonpigga och trots/fas/bestämda barn och jäkla skitkurs.
God natt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.