Fortsätt till huvudinnehåll

Alla minuter räknas.

"Låt barnen ha tråkigt ibland."
"Barn behöver vara sysslolösa emellanåt."
"Det är bra för barn att lära sig ta det lugnt."
Det är säkert sant.
Men jag är lite kluven eftersom jag växt upp riktigt nära en person som tyckte det var rena döden att vara sysslolös, och gick genom uppväxten ständigt suckande:
"Jag har tråååååkigt."
Alltså det var jag.

I och med det vet jag hur tråååååkigt det är att vara barn och sysslolös, även på tiden före skärmar och kabel tv när man var utomhus och lekte.
Så jag vet också att tvingas ha tråkigt och sysselsätta sig själv, inte nödvändigtvis förändrar en personlighet, för barn har ju också sådana.
Samtidigt så är jag ju fortfarande gravt allergisk mot att vara sysslolös, och det ställer ju till det för en vuxen kropp som behöver vila emellanåt. Så kanske är det bra att börja öva den typen av personlighet tidigt.

Jag vet inte, jag har inte svaret.

Däremot vet jag att det är rena döden att som förälder lyssna på "Maaammmaaaa jag har trååååkigt" i timmar.
Nu var det ju inte helt enligt planerna att barnen skulle få feber, däremot var det planerat att deras förskola skulle vara stängt för planeringsdag idag. Det hade jag förberett genom ett besök på TGR, mer känd som en guldgruva för föräldrar till sysslolösa barn.
Paljetter, pärlor, piprensare, glittriga presentband, bokmärken, pennor, tejp, papper, stämplar. Massor med saker som går att använda i någon slags pysselhimmel, allt för en billig peng.
Så det gjorde vi.
Jag har det så sweet genom att ha barn som gillar att sitta i timmar och klippa och klistra.

Vi övade inte på att ha tråkigt idag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...