Fortsätt till huvudinnehåll

Sluta!

Så ryggen kändes bättre igår under dagen, jag stapplade till och med iväg till förskolan tillsammans med herr B.o.B.
Sen small det till igen på kvällen.
Natten var ett rent helvete.
Imorse kunde jag inte röra mig alls utan att skrika så jag trodde grannarna skulle ringa polisen.
Herr B.o.B. tog barnen till förskolan och gick hem och ringde ambulans. Det var liksom uppenbart att jag behövde schysst smärtlindring, men även fast jag bor två minuter från vårdcentralen så är den rätt otillgänglig när det tar en halvtimme av skrik och gråt för att ta sig till toaletten.
De kom rätt snart, konstaterade ryggskott, vilket det inte är så mycket att göra åt på akuten, därför fick jag en spruta i rumpan och rådet att försöka röra mig så mycket som möjligt de 10-12 timmar den verkar, och hålla nivån av Alvedon och Ipren konstant.
Jävla ryggskotts skit.
Bara att röra sig när det gör ont och vänta.
Så uppmaningen från S-health känns ju både passande och som ett jävla hån. Den räknar ju inte allt hårt arbete jag gör genom att röra på mig på stolen, eller gå runt i lägenheten med herr B.o.B. som rollator, men det är väl bra att den påminner mig om att jag verkligen, verkligen inte ska sitta still nu. För helst av allt vill jag sova, jag är så trött och slut.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.