Fortsätt till huvudinnehåll

Är du redo?

Det kom lite snö under natten. Ingenting alls att jämföra med vad som kom under dagen som följde, men tillräckligt för att det skulle vara stört omöjligt att köra barnvagnen till förskolan. Hade jag vetat att kommunen var totalt oförberedda på att snö sedan i söndags och en prognos om duktigt med snö till idag skulle innebära ett behov av att få ut plogar, då hade jag nog lämnat vagnen hemma. Det kändes liksom som onödigt arbete att trycka en vagn framför sig en decimeter i taget, medan barnen, oavsett vilja och ork, gick bredvid. För med barn i vagnen rullade det inte alls och vi behövde ju komma fram. Det gjorde vi. Kom fram alltså. Efter FYRTIOFEM minuter.
Kom igen.
Just som jag gick från förskolan och kände mig bitter, så kom jag bakom en gammal dam. Då kände jag att jag inte hade ett smack att klaga på. 
På kvällen hörde jag någon ansvarig för plogandet som sa något om att jo, visst visste de att det skulle komma snö, men hur mycket exakt var ju svårt att säga och därmed planera för.
Så det är bättre att gamla tanter med rollator, med andan i halsen ska sätta lårbenshalsen på spel, än att förbereda för plogning när prognosen säger att det blir snö? För att det är oturligt att förbereda för många plogbilar? För att om de förbereder för många plogbilar och det kommer lite snö så kommer de ploga klart för snabbt?
Kom igen.
Sen är det ju inte bara de som sköter plogandet i stan som blir överraskade av snön. På en smal, upptrampad stig försökte människor ta sig fram. Det går inte att gå förbi, eftersom de upptrampade stigarna är för smala. Då blir det till att anpassa takten till den framför, och om den framför tittade ut på morgonen och tänkte "Fint väder för klackskor!" , då går det väldigt långsamt. Klackskor. Hala sådana. 
Kom igen.
Turligt nog fungerade pendeln både till och från plugget, klart bättre än busstrafiken. Ännu mer turligt var det att precis när jag klev av pendeln så började det rulla meddelanden om att även pendeltågen var drabbade av kraftiga förseningar till följd av vädret. 
Fast nu har det gått ut varningar från Trafikverket eller nåt, att om man kan ska man försöka jobba hemifrån imorgon, för det väntas trafikkaos. 
Kan och kan. Vi behöver verkligen tentaplugga, vilket man gör bäst i grupp, fast vi ska ju inte försöka få människor att överleva eller så. "Kan" blir ett väldigt relativt begrepp i sammanhanget. Till skillnad från "Kan" som i "Kan man inte förstå att snö påverkar vägarna och rälsarna?" Det skulle underlätta enormt för stockholmarna om det "Kan":et inte skulle vara ett dugg relativt.

Dessutom vinner Donald Trump.
Kom igen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...