Det ständiga snittet på 5 timmar sömn per natt, gå ner för mycket, kastas in i pluggandets ständiga presterande och att vistas i erkänt uselt ventilerade lokaler börjar ta ut sin rätt tror jag. Jag är uttorkad både ut- och invändigt, jag har konstant huvudvärk och dras med en märklig feber med tillhörande svullna lymfkörtlar.
Så nu är det dags att börja ta hand om min arma lekamen. Min plan är att skippa det dagliga sockerruset (som är mucho för mycket), äta regelbundet och komma ihåg mellanmål, ingen alkohol (inte så svårt att gå från några gånger per år till helnykterist i och för sig, men ändå) och komma ihåg träningen.
Det är liksom dags att komma i form nu.
Så jag satt här och kände mig stolt över att inte ha ätit något godis eller fika på hela dagen, minsann, tills jag kom på att:
A. Det är en dag.
B. Jag är grymt sötsugen.
Kommer gå bra det här.
Kommentarer