Fortsätt till huvudinnehåll

Kuligt och okul.

Polarn har börjat med den härliga sula-iväg-prylar-med-stort-skratt-fasen.
På fiket satt hon och hade sitt livs roligaste stund genom att sjasa ner en servett på golvet etthundraarton gånger. Hon roade tanten och farbrorn som satt bakom oss lika mycket som sig själv.
När det var dags att sova stod hon upp i spjälsängen och sulade iväg nappen gång på gång, följt av ett asgarv varje gång jag böjde mig ner för att plocka upp den. Oklart om det var upplockandet eller böjandet som var roligt.
Nåväl.  Hon skrattar, fnissar, skämtar och är glad, då plockar jag gärna.

Mindre roligt är det att Pyret verkat febrig idag.
Inte heller är det roligt att jag får migrän en eller två gånger i månaden, som ofta kräver två omgångar med Eeze för att bli av med. Det senaste läkarbesöket hade ju inte ett bemötande som gav mersmak och jag är väl inte heller sugen på att ta några starka värktabletter så regelbundet, så läget känns lite låst.

Men skit i det, nu ska tanten titta på Mello och förfaras.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.